I Dansehallerne.

Så cyklar jag igen. Och känner igen alla gatorna. Det är försommargrönt i Köpenhamn och på kvällarna badar Gamla Carlsberg i det finaste ljus. Vi utvecklar material för höstens föreställning, dansarna Ellesiv, Pontus och Anna vadar omkring i den ena uppgiften efter den andra att lösa. Vi arbetar med idéen om vår kropp under olika teman och igår jobbade vi med hur kroppen dör. Det blev allt ifrån illustrationer av hopp ifrån Västerbron när Pontus klev upp på en balettstång och kastade sig ned på golvet skrikande förlåt till världen till en improvisation var Anna och Ellesiv beskrev den vackraste död de kunde tänka sig medan Pontus arbetade med bilden av att tappa sitt kött och stå tillbaka tom. Och jag fick låtsas att jag nös i försök på att skyla mitt tårögda jag.